Bertil Kras bestämmer sig en dag för att lämna sin anspråkslösa tillvaro i Stockholm och flytta till en liten köping i norr. Där tar han anställning på sågverket och blir snart föremål för elakartat skvaller. Den lilla orten ska visa sig ha gamla oförrätter som ligger och pyr under ytan och en vinternatt brinner sågen ner under mystiska omständigheter. Rykten om vem som är skyldig börjar snabbt sprida sig i köpingen. Som nyinflyttad och medlem i kommunistpartiet blir Bertil den perfekta syndabocken. En berättelse om utanförskap, och vikten av att konfrontera sin historia under en tid definierad av kriget och politisk förföljelse. Ämnen lika aktuella nu som då.

Det är efterkrigstid och nöden är stor i det krigshärjade Syditalien. Napolitanska Antonietta är desperat i kampen för brödfödan och sätter sin sjuårige son Amerigo, tillsammans med tusentals andra barn, på ett tåg mot Bologna. Amerigo hamnar hos den ensamstående Derna, vars svåger Alcide får en avgörande roll i Amerigos liv när han tillverkar en fiol åt honom. Allt är annorlunda i Emilia Romagna - språket, människorna, maten - men Amerigo anpassar sig snabbt till de nya levnadsvillkoren, inte minst tack vare musiken. Men så en dag har det blivit dags att återvända till Neapel. Amerigo ser med nya ögon på smutsen och fattigdomen i Quartiere Spagnuolo och den olyckliga Antonietta. Han gör det han måste göra för att överleva, smyger ombord på ett tåg som tar honom tillbaka till sin fostermor Derna. Många år senare när Amerigo återvänder till Neapel som en vuxen man och berömd fiollärare konfronteras han med sitt ursprung och det förflutna. Ska han sträcka ut en hjälpande hand till sin bror, som han själv blivit hjälpt en gång? Hur långt sträcker sig en människas skyldigheter gentemot en annan?

Året är 1928. Ett hembiträde förolyckas på ett glamoröst party. Det hela avfärdas som en olyckshändelse men när ett andra offer hittas börjar Mitford-systrarnas jungfru, Louisa Cannon, att se samband mellan dödsfallen. Nu måste hon övertyga Mitford-systrarna om att en mördare kan finnas i deras närhet ...&nbsp

Peter Handke har kallat sin nya roman Frukttjuven för ”Det Sista eposet”. Ett stick av ett bi blir det tecken som föranleder uppbrottet och som gör att författaren påbörjar sin berättelse. Här skildras en resa som på omvägar leder från Ingenmansbukten till det inre av landet, där frukttjuven kanske är dömd att stanna, men också om de oerhörda och hittills aldrig skådade farorna på vägen dit.

Erik är 38 år när han träffar Helena; en snygg, cool, men skrämmande kvinna. Hon förändrar hela hans ungkarlsliv. En kväll, när de träffats i tre månader, kissar Helena på en sticka i hans badrum. Den glasartade blicken, den rufsiga tofsen och den där handen över hennes mun när hon kliver ut från badrummet kommer han aldrig att glömma. Men inget blir som det ska.

Sedan Jannica steg av bussen vid stora vägen sent en fredagskväll i början av sommarlovet har ingen sett henne. Den enda som vet vad som verkligen hände är Minna, Jannicas lillasyster. Men sanningen är farlig.I byn på den uppländska landsbygden hanterar alla sorgen, saknaden och skulden på sitt eget sätt, och om natten sker skamliga ting. Samtidigt gror misstänksamheten – mellan de som minns och de som absolut inte minns, mellan de som saknar så att de håller på att gå sönder och de som tiger som muren.För alla kände Jannica. Och alla har en hemlighet.

För alla fans av PS: jag älskar dig, här kommer den efterlängtade uppföljaren!

Gripande och uppmärksammad skildring av de 500 judiska barn som levde i det tjeckiska familjelägret i Auschwitz-Birkenau mellan september 1943 och juni 1944.

Det är nittonhundrasjuttiotal. Mirandas mamma ser henne som destruktiv, pappan är sällan hemma, i skolan betraktas hon som konstig. Denna utsatta uppväxt överlever Miranda genom fantasier och hemliga riter. Och genom att alltid teckna. Men till slut brister det. Utsattheten och avsaknaden av närhet driver henne att göra något desperat. Alltmer isolerad söker hon sedan läkning i ett eget inre sagorike och den detaljrika bildberättelsen om det. Först med klokt stöd från andra än föräldrarna kan hon också ge sig ut i världen, och på folkhögskolan Alvavik får hon kontakt med andra som inte stämmer med mallen. Men hon lever med ständiga kollisioner mellan egna fantasier och yttre verklighet. Och konfrontationerna med modern accelererar till ett dramatiskt slutspel. Hur kan man begripa den form man stöpts i? Vad ser Miranda när hon långt senare ser tillbaka? Inger Edelfeldts utvecklingsroman för tankarna till hennes litterära rötter med de mycket omtyckta och omtalade böckerna Duktig pojke (1977) och Kamalas bok (1986). Om snö och guld är en bok som hyllar skapandet, den djupa existentiella nyfikenheten och den blandning av sårbarhet och styrka som gör oss levande. Det är också en bok som inbjuder till funderingar kring det som numera kallas psykisk ohälsa.

Häxkarlen och monsterjägaren Geralt av Rivia håller världens öde i sina händer i denna första del av The Witcher-serien, som inspirerat den Netflix-producerade serien och flertalet TV-spel, och som legat på New York Times bästsäljarlista.I mer är hundra år har människor, dvärgar, gnomer och alver levt tillsammans i fred. Men tiderna har förändrats, den falska tryggheten är slut och nu strider släktena igen – och de skonar varken varandra eller sina egna. I denna turbulenta tid kommer ett barn till världen, ett barn som ska uppfylla en uråldrig profetia. Ciri är arvtagerska till kungariket Cintras tron och den enda överlevande ur sin släkt. Hon besitter märkliga krafter som kan komma att förändra världen – på gott och ont. Medan hotet om krig hänger tungt över landet måste häxkarlen Geralt skydda Ciri från dem som vill utnyttja hennes destruktiva krafter. Men den här gången kan Geralt ha mött sin överman…

Berättelsen om häxkarlen Geralt fortsätter i denna andra del i den bästsäljande serien The Witcher, som inspirerade den Netflix-producerade serien och flertalet TV-spel.Kungarna och arméerna av de olika släktena manövrerar sina positioner, alla fruktande invasioner från fiender andra sidan floden. Intriger, oenighet och uppror infekterar alla parter. Efter decennium av förtryck strider alver och andra släkten återigen mot varandra och attackerar människorna. Medan allt mer växande grupper gör sig redo för strid, är hotet om ett fullständigt krig större än någonsin. Samtidigt måste Geralt och Yennefer beskydda Ciri, den föräldralösa arvtagerskan som är eftersökt av alla parter i den rådande konflikten. För detta barn av profetia har förmågan att förändra världen – om hon överlever i tid för att använda sina krafter.

Behandlar: Gerda Bormann, Magda Goebbels, Carin Göring, Emmy Göring, Ilse Hess, Lina Heydrich, Margarete Himmler

En dotter berättar den fruktansvärda sanna historien som hennes mamma försökte dölja … En djupt chockerande, sann berättelse.

Vid 1800-talets slut kom de nya spirituella och sociala rörelserna Teosofi och senare Antroposofi att inspirera pionjärerna inom modernism och abstrakt konst; Kadinsky, Mondrian, Malevich - och Hilma af Klint. Vilken var tidsandan som inspirerade ett sådant konstnärligt utbrott? 

Skolpionjären och kvinnosakskämpen Anna Whitlock (1852 1930) verkade när det moderna Sverige tog form. I sin privatskola införde hon pedagogiska nyheter som spreds till det allmänna skolväsendet.  Trots sitt häftiga humör blev hon en samlande kraft inte bara i skolvärlden, utan även i kampen för kvinnlig rösträtt.

Fenomenet som sålt 400 000 exemplar i England! Allt jag vet om kärlek är en underhållande och insiktsfull, feministisk och rörande debut från Dolly Alderton, en en brittisk röst som av många kallats en Caitlin Moran för millenniegenerationen. Hon väver samman personliga berättelser, skarpa samtidsobservationer, listor och recept till en berättelse som kvinnor i alla åldrar kan känna igen sig i, om en tid i livet då allt fortfarande är odefinierat och hoppfullt. Att bli vuxen innebär att behöva möta både medgång och motgång, något som journalisten och författaren Dolly Alderton känner väl till. I sina kolumner i Sunday Times, Daily Telegraph och i sin succépodcast The High Low, har hon kastat sig huvudstupa ut i den digitala tidsålderns dejtingkultur. Hon beskriver starka vänskaper som de ser ut i början av vuxenlivet och kampen för att skapa en karriär och en plats i världen. I den här boken berättar hon ärligt och humoristiskt om hur hon blivit förälskad, men samtidigt inte älskat sig själv, om katastrofala fester med Rod Stewart-tema, om att bli dumpad och om att upptäcka hur viktiga ens vänner är när man försöker finna sin plats i tillvaron. Dolly Alderton, född 1989, är en brittisk prisvinnande journalist och skriver för flera av landets största tidningar. Hon vann National Book Awards 2018 i kategorin årets biografi och nominerades till både British Book Awards 2019 och Waterstones Book of the Year Award samma år.

Sixten Sparre satte sprätt på pengarna och guldkant på vardagen. Han ville ha svängrum för glans och amorösa äventyr, och han drog lindanserskan Elvira Madigan med sig i döden. Fortfarande, efter 130 år, hörs ekot av skotten på den danska ön Tåsinge. Med hjälp av aldrig tidigare kända brev blottlägger Kathinka Lindhe ett familjedrama, som i myterna förvandlats till ”århundradets kärlekssaga”.

En kort tid efter sin 50-årsdag fick Renée och hennes make Peter Miretoft beskedet från läkaren: Renée har drabbats av Alzheimers sjukdom. Detta är berättelsen om en makes kamp för att förstå att hans älskade hustru sakta men obönhörligt glider bort i den fruktade sjukdomen. En bok som vänder sig till alla anhöriga till människor som drabbats, för att hjälpa dem att bearbeta sin sorg.

Auschwitz, själva symbolen för nazisternas dödsmaskineri, befriades den 27 januari 1945. Men Förintelsen slutade inte där. Den gick i arv och sipprade in i blodomloppet hos Förintelsens barn. Det här är en bok om det tunga arvet, om känslan att finnas till istället för alla de som slutade sina liv i gaskamrarna. I barnen skulle en förlorad värld återuppstå. Vem kan leva upp till det? Men det är också en berättelse om författarens föräldrar, som möts igen efter kriget, i Norrköping. Om deras strävan att i skuggan av de döda, bygga ett nytt liv i det svenska folkhemmet. Den handlar också om att ha en historia i två världar, den judiska och den andra stora världen.

Under SS-officeren Otto von Wächters tid som guvernör i Galizien skickades hundratusentals judar och polacker till en säker död. Efter freden 1945 jagade segrarmakterna honom, brottsrubriceringen var massmord. Men von Wächter lyckades fly undan rättvisan. Först till alperna, där han höll sig gömd i tre år, sedan till Vatikanen, där han dog 1949 under mystiska omständigheter precis innan han skulle fly till Argentina.Philippe Sands följer upp mästerverket Vägen till Nürnberg med en berättelse som också den skildrar jakten på rättvisa efter andra världskriget. Med hjälp av dagböcker och brev återskapar han Otto von Wächters uppgång och fall, men lyckas med skickligt detektivarbete även fånga gåtan kring nazistens död, som hämtad ur en förstklassig spionroman.

Jag är olyckligt här är en berättelse om att överleva, även när man inte orkar eller vill. Om att kämpa, med allt och alla, men kanske framför allt med sig själv. Om att älska sprit och spel. Och sina barn. Men aldrig sig själv. Om att aldrig förlåta sig själv. Om att sluta skylla ifrån sig, och om att sluta tänka så jävla mycket.

Detta är en storslagen berättelse om rock och politik, USA och Storbritannien under 1960- och 1970-talen. Från den tidiga rocken med rötter i arbetarklassen och Elvis Presley som blev förebild för den unga efterkrigsgenerationen genom sin sexuella utstrålning och rebelliskhet mot vuxenvärlden. Vi följer här resan från Elvis rock n roll till dagens rockmusik med storslagna turnéer.

Svensk monarki handlar om en familjs girighet och förmåga att upprätthålla sin position i rikets ledning och regelmässigt använda den för egen berikning. Carl XVI Gustaf, hans familj och hovet använder den svenska staten som privat

Första delen av tre om hur svenskars liv gestaltade sig under krigsåren. Hösten 1939 trodde många att Sverige skulle klara sin neutralitet på samma sätt som under första världskriget. Men med finska vinterkriget och det tyska angreppet på Norge och Danmark våren 1940 tycktes det som om Skandinavien skulle bli skådeplats för den stora urladdningen mellan stormakterna. Samtidigt fortsatte vardagslivet i Sverige.